Japp, en timme och 40 minuter senare sover Oskar fortfarande och jag har då rakt inte hjärta att väcka honom. Sömn är ju ändå det bästa jag vet, så jag vill ju inte ta ifrån någon annan det enkla nöjet.

Jag har lyckats bli fit for fight med blommiga ben och allt

Nu när hela världen drunknar i snöslask så kändes det rätt i alla fall ha våren på benen.

Och nej, det är inte så kul med photo booth, men tills imorron så har jag ju liksom inget alternativ.

Det är heller inte så kul med innehållslösa blogginlägg. Det är inte så kul att skriva dem heller, kan jag trösta er med.

Hej svej!

Oskar sover i min säng, såhär ser han ut då:

Jag skrattar lite. Sen skrattar jag lite mer.
Sen tycker jag inte att det är så himla kul längre. Men ni vet att det betyder otur att väcka någon som sover, så jag får väl sitta här i min ensamhet och lyssna på snarkningar.

Annars så har jag idag tagit avsked av Henni, hennes plan går om en timme. Men hon kommer hem om en månad, och en månad är faktiskt ingen tid alls! Så det så.

Mitt hår luktar billigt shampo. Vilket inte är något större mysterium eftersom mitt dyra shampo är slut.

Jag har tråkigt. Jag fördriver tiden. Det går sådär.

Men om en timme eller två så ska jag bege mig till söder där Alva har kalas, fest, partaj, tillställning, samling av människor, kalla det vad ni vill. Hemskt praktiskt då jag kan säga hej då till alla på samma gång, för ni vet att jag åker ju faktiskt i övermorgon. Och imorgon är jag så vansinnigt upptagen och kommer då rakt inte hinna säga hej då till någon! Jag ska växla pengar, gå till tandläkaren, köpa ett nytt objektiv (om det inte är superdyrt vill säga), packa och provfilma.

Den du!

Och nu kommer jag inte på något mer. Så hej då.

God morgon!

Idag orkar jag inte vara sjuk, det är på tok för tråkigt.
Alltså, mot skolan och hoppas på att mina kära klasskamrater kan leva med att jag inte har duschat på två och ett halvt dygn… Igår hade jag ju feber, och i förrgår bara förjävla ont i armen

Min lugg är för skitig för att kunna ligga rakt.
Men, vi säger att det är en smart idé, vi säger att det är fett (haha, rolig tjej langar rolig dubbelmening. Och tar för givet att ni inte förstår det roliga själva… Vilket ni ju gör? Ellerhur? ni är ju smarta ju!) fierce.

Apropå fierce förresten, har jag gått och skaffat mig en cruch utan dess like. På Curt! Vilken Curt? Jamen, den supergulliga bögen i Glee såklart;

Ärligt talat, så söt att jag får hål i tänderna. Nu blir det till att sätta sig famför photoshop igen.

Och ja, jag är lite manisk, jag har inte varit ute sen i onsdags. Och idag är det fredag, det kan man också få vara manisk över.

Nu: skolan.

Jag är sjuk.
Det är inte roligt alls.

Jag kan bara dricka lemsip eftersom allting annat liksom fastnar i slemmet i halsen.

Och det gör ont i mitt huvud och min nacke och min hals, och jag har inte tid att vara sjuk… Och jag har framförallt inte tid att vara sjuk på lördag, för då ska jag ju flyga till Afrika. Ju…

Och här hemma är det tråkigt och tomt och jag lyssnar på Kings Of Convenience och mest lyssnar på homesick.
Och jag är ganska töntig för jag känner att jag så mycket hellre skulle vilja vara i skolan… Kanske inte på lektionerna så mycket, men i cafét med min hemskt söta klass och dricka kaffe och kanske äta en bulle eller två.

Det är inte roligt att vara hemma. Det är inte roligt att vara sjuk… Inte som när man var liten, då var det alltid superkul. Vad gick snett?

Allting går lite för bra just nu. För bra för intressanta blogginlägg i alla fall.
Det är helt enkelt inte spännande att läsa om att jag har det roligt i skolan, att min klass är superfin och att det i största allmänhet känns så otroligt bra att traska in på Södra varje morgon. Ja, det känns rätt, lite förvirrat. Men rätt.
Men det där är ju inte särskilt kul att läsa om, jag vet det. Jag hatar såna blogginlägg. Därför blir det inga gosiga allt-är-bra-jag-är-glad-inlägg.

Och eftersom jag inte har något annat viktigt att säga så anser jag att det bästa är att inte säga någonting alls. Istället går jag och lägger mig. I morgon har jag dessutom sovmorgon, det är bra. Sådanna fördelar får man om man inte läser franska förstår ni.

Puss och hej

Idag lyssnar jag på Coldplay och mår illa.
Det är sådär kul faktiskt. Speciellt som det finnas massa choklad i min kyl som jag är supersugen på, men som sen bara blir till aska i min mun när jag försöker äta den.
Jag hatar aska.

Och ute blåser det, jag blir alltid arg av blåst… Jag tror att jag har ärvt det av min mor.

Och jag ska inte ens försöka blogga, för det blir bara tråkigt ändå.

Så vi pimpar till det med en ännu tråkigare egobild.

Förlåt, det kommer bättre dagar.

Det är en ny dag nu. Förlåt för att jag har bloggat så dålig de senaste dagarna, jag har väl haft för mycket för mig helt enkelt. Vilket inte är sant, hela eftermiddagen har jag ju bara suttit, tittat i taket och lyssnat på the Sundays. Och det är väl inte riktigt att ha för mycket att göra. Kanske har jag haft för mycket att tänka på, jag vet inte.

Innan Sundays och taktittandet spenderade jag i alla fall tid med Freja och detta fruktansvärt varma Stockholm som vi befinner oss i.
Nu är jag i alla fall tillbaka till taket, men det är rätt okej. Funderar över hur vida man kan komma undan med mjukiskortisar (alltså avklippta mjukisbyxor) i offentligheten. Kan man få folk att tro att det är lite spexigt, är folk så lättlurade? De är ju så himla (förlåt, jag vet att jag säger det för ofta, himla alltså, men ni får komma med ett nytt ord om jag ska kunna sluta, behöver ett substitut liksom. Nu var ju i och för sig himla ett substitut för super… Det är en ond cirkel) mysiga! Både mjuka och fläktande på samma gång.
Så skulle jag kunna gå ut i dem utan att folk började rota fram sina höggafflar och facklor? Jag menar folk visar sig ju varje dag på stadens gator i fullskaliga mjukisbyxor, nu vill jag ju i och för sig ta upp höggaffeln precis varje gång detta händer… Men vi kanske kan låtsas att vanliga människor inte är lika ytliga som jag?
Fast antagligen är de det. Den här jävla myten om att andra människor inte bryr sig om hur du ser ut är en lögn. Hör ni det alla små lättmanipulerade flickor med pissigt självförtroende där ute? Alla bryr sig. I alla fall jag. Frukta! Jag finns där för att döma er, och jag är inte nådig.

Här är de i alla fall, mjukiskortisarna alltså. Ursäkta pissig photo booth-bild, men jag orkar inte hämta min kamera

Nu ska jag sova. Puss hej ses.

Nu sitter jag på centralen i väntan på tåget som ska ta mig till landet. Försöker komma på vad som är det effektivaste sättet att slå ihjäl en halvtimme alldeles ensam på denna inte allt för tilltalande plats. Har redan köpt mig en latte för ett grovt överpris (och fått två godisar på köpet, ser jag verkligen så undernärd ut?) och en bok, Norwegian wood. Henni har tjatat som fan om den, så jag tänkte att det kanske var på tiden att jag läste den. Men nu är aktiviteterna slut… Får väl sätta mig och läsa boken, och hoppas på att tiden ibland även går fort när man har tråkigt.

Jag tittar på Wallander Hundarna i Riga, från 1994 med familj och thorgny (thorgny har dock lyckats nästla sig in så väldigt på senaste tiden att han nästan kan räknas som familj)
Det måste vara den absolut tråkigaste film jag någonsin sätt. Verkligen fysiskt fruktansvärt tråkig… Den borde användas som tortyr helt enkelt.
Men eftersom jag nu har suttit och tittat på den så jävla länge så kan jag ju inte riktigt ge upp nu… Nej det vore alldeles för mesigt, det blir till att uthärda.

Jag har så fruktansvärt tråkigt. Det suger att vara sjuk… Och man skulle ju kunna tänka att om jag nu har så tråkigt, så kan jag ju inte vara så jävla sjuk? Då kan jag väl bara gå upp och se till att göra saker och ting lite roligare? Mjo, det är bara det att jag är rastlös och uttråkad så länge jag ligger i sängen, så fort jag går upp blir jag istället helt utmattad och börjar hosta.
Och jag måste ju vara frisk tills på måndag…

Och ja, jag vet att det här måste vara sjukt tråkigt att läsa om. Det är ganska tråkigt att skriva om också… Det är helt enkelt mest för att fördriva tiden.
Man kunde tycka att jag borde komma på något roligare att skriva, eftersom både ni och jag skulle vinna på det. Men eftersom hela mitt huvud är fullt med snor så är det liksom bara snor som kommer ut.

Varför är folk så tokiga och säger att Peter Doherty är ful? Han är ju söt som spunnet socker!

Så där härligt engelsk på något vis.

Okej… Han är väl lite sliten, men bara på det där charmiga och inte alls äckliga sättet.
Jag älskar hans käkar och de där bulldogögonen.

Are you still talking to
All of those dead film stars
Like you used to
And are you still thinking of
All of those pretty rhymes
And perfect crimes
Like you used to..

And if you’re still alive
When you’re twenty five
Shall I kill you like you asked me to?
If you’re still alive
When you’re twenty five
Shall I kill you I know you told me to
But I really don’t want to

Och jag är fortfarande sjuk, lyssnar på den omnämnda och dricker te. Det blir mycket te.
Har inte varit utomhus överhuvudtaget idag, känner att jag borde fokusera helt och fullt på att bli frisk… Men fyfan vad tråkigt det är!

Bajskorvdag.

Dels för att min skola är ful, dels för att alla pratar för högt, dels för att det känns som om min hals skall spricka (lite oklart vad det egentligen innebär), dels för att det regnar, dels för att jag inte har ett skit att göra men ändå måste var i skolan… Sånt.

För att det är en vecka kvar i grundskolan och allting bara är så jävla onödigt. De har ju redan satt betygen, allt är ju klart, varför är jag här?
För att det regnar. Årstids-illusion, man tror att det är höst… Och då tror man ju att det är i början av skolan, typ andra veckan. Och att man alltså bara har drömt hela läsåret. Och ja, det kan knäcka den starkaste.

Det är nästan läskigt hur väderbunden jag är… Är det sol så är jag glad, regnar det så är jag sur. Alltid. Fast det har antagligen mer med ljuset att göra, än själva vädret. Det är inte konstigt att vi är så jävla ledsna i det här landet, när vi är så dumma att vi bestämt oss för att bara vara glada när det är ljust alltså.
Fast… Det kanske är så alla människor fungerar… Bara de att de andra inte har något mörker, så de vet liksom inte om det.

Ja, det här är ett fördriva-tiden-blogginlägg. Jag har svensk/engelska men inte ett skit att göra. Då blir det såhär. Tackar min underbara teaterlärare som låter mig låna lärarrummets dator, fastän elever inte får låna det (det finns en dator för elever också… Men jag tycker inte om den eftersom skärmen är riktad mot klassrummet… Jag är jobbig, jag vet)

Justdet, jag har fått reda på vad jag får betalt för filmen nu! Det blir 750 per inspelningsdag, så då det alltså är 40 inspelningsdagar blir det 30 000 kronor, innan skatt. Och det är ju helt okej…
Förutom att det är tråkigt att betala skatt. Jag lovar, man är bara socialist så länge man är arbetslös, sen går det utför. Fast det är förståss kul att kunna säga “Jaha, så det här är vad mina skattepengar går till!?”

Roligare än så blir det inte…

Ja… Jag har lite tråkigt.

Men sen är ju också dubbelbilder det roligaste som finns.

För nej nej, inget djup här inte! Inte ujujuj flygande fåglar, lika med flykt och hon är stressad och hon vill bort.
Och tigern! Hon vill vara stark men är så liten så liten
Spindelnät, hon är fångad, känner sig intrasslad… Eller nåt.

Nej inte ett skit. Bara bilder på mig med andra bilder ovanpå.
Djup, det tycker vi inte om.

Jaa… det här är då ett typiskt fördriva-tiden-inlägg.

Jag lyssnar på Dylan och har förbannat tråkigt. Men det är väl så det ska vara på långfredagen… För ni kommer väl ihåg att vara ledsna för att Jesus är död allihopa?

Fast jag undrar lite varför man bara ska vara ledsen idag, och inte i morgon också.. Jag menar, han uppstår ju inte förän i övermorgon, så han är ju lika död i morgon som i dag… Näe, det är himla kruxigt det där.

Och apropå ingenting så hittade pappa denna i ett kellogspacket, K special närmare bestämt;

Funderar på om det kan vara någon sorts ny present-idé… Ni vet, när man var liten så fick man ju alltid leksaker i flingorna, nu för tiden får man husdjur.
Men det är ju kul och nyskapande.

Hur som haver så kommer jag inte att kunna äta någonting som har varit i vårat skafferi från och med nu. Så nu blir det till att svälta… Så jävla ovärt.

Är så extremt rastlöst! Känns bara som om jag borde göra massa saker, men så har jag liksom inte lust att göra någonting. Så jag siter bara här och trummar med fingrarna… trum trum trum

Dessutom är mitt hår dumt

Det är väl blodsockerfall eller nått

Åh jag hatar att vara sjuk!
Speciellt nu när jag är inte är lika sjuk som jag har varit de senaste dagarna, utan bara så pass sjuk att jag inte orkar göra någonting, men har stört tråkigt… Dessutom har jag ju varit sådär sjuk så att jag inte har orkat äta någonting, och nu är jag jättehungrig! Men samtidigt är jag inte tillräckligt frisk för att orka fixa saker, som mat.
Tillräckligt frisk för att ha tråkigt, inte tillräckligt frisk för att orka göra någonting åt det. It suuuucks…

Men det är ändå skönt att vara någotsånär tillbaka i verkligheten igen, känns som om jag har befunnit mig i någon sorts läskig feber-dimma de senaste dagarna. Jag kan nu se klart igen! (Och jag har äntligen slutat vara rädd för alla de där små kontiga sakerna som jag alltid blir rädd för när jag har feber, typ allting)
Och idag har jag också druckit kaffe för första gången på typ tre dagar, och för att vara mig så är det låååång tid… Det är bara när jag är sjuk som jag inte vill ha kaffe, men i morse så vaknade jag med en brinnande saknad efter min älskade kaffemaskin <3

Men jag ska hålla mig hemma idag också… Måste bli frisk på riktigt. Så jag sitter i min säng, rullar tummarna och lyssnar på Billie the vision and the dancers.