God eftermiddag!

Jag skall strax kila iväg på provfilmningen, och hoppas på att jag hittar dit… Ärligt talat, jag förstår inte hur jag klarade mig innan jag fick iphonen och med den även gps:en. Det finns nog inte en människa i hela vida världen med sämre lokalsinne. Vilket är lite extra kul eftersom jag provfilmar för en scout. Sicken twist sicken twist.

Jag har i alla fall lärt mig texten nu. Bra jobbat!

Och för att vara mainstream och sommarnostalgisk

Sommaren 08. Tunisien

Jag saknar fräknarna! Och kolla håret, herre jesus.

Men, vi är snart där igen ska ni se… För ni förstår att februari är bara 28 dagar och det är ingen tid alls! Och sen så blir det mars och då åker jag till Budapest och när jag kommer hem så kommer det snart att vara vår. Det blir fint.

Jag borde skriva på min uppsats om medeltida sexualitet (fråga inte.)

Jag borde lära mig text inför provfilmning i morgon.

Jag borde städa mitt rum.

Jag borde plugga matte.

Jag borde börja tänka på mitt engelska-arbete

Jag borde i alla fall kika lite i min historiabok.

Men kan ni tänka er va att ändå så sitter jag här i min säng, i mysekläderna, och växlar mellan Vänner och facebook. Jag är så härligt produktiv…
Men vafan, det är ingen idé att stressa upp sig över saker och ting, det gör än bara olycklig. Och idag är det dessutom söndag och säga vad man vill om kristendomen, men det här med att helga vilodagen anser jag vara mycket väsentligt.

Jag kan göra allt det där en annan dag. Texten lär jag mig på de två timmar som jag har att slå ihjäl från att jag slutar till själva provfilmningen. Och nu hoppas vi att ingen från filmbolaget läser det här (om ni gör det så lovar jag att jag är engagerad egentligen, jag vill bara verka tuff! Jag är bara en ensam flicka maktlös inför grupptryckets murar! Jag överdriver den här parentesen! Det är inte kul längre!). Det är för övrigt ett kriminaldrama vid namn Den Fördömde som regisseras av Daniél Espinosa och jag ska provfilma för en mycket mycket liten roll. Men kul ändå. Såklart!

Nu tänkte jag göra mig lite juice. Och sen får vi se vad som händer.

Hej små vänner, nu är helgen slut.
I morgon är det måndag igen… Jobb alltså, och massor av repliker insåg jag lite för sent idag, men det löser sig. Jag kan ju alltid plugga på tunnelbanan. Dessutom lär ju inte scenen tas i ett enda svep, så det är nog lugnt.
En scen tas ju oftast i olika smådelar, alltså behöver man inte kunna alla sina repliker på en gång, så man kan dunka in replikerna i hjärnan mellan scenerna. På det sättet kommer man ju i och för sig inte ihåg det man lär sig särskilt länge, men det är ju också så bra med film, att man inte behöver komma ihåg sina repliker! Det räcker med att man vet vad man ska säga just den dagen som man ska säga det. Superduper.
Fast det här vet ni väl redan om antar jag. Det är bara jag min lata jävel som blev mycket glatt överaskad av denna upptäckt när vi började filma. Jag är ju väldigt bra på att skjuta upp tråkiga saker, som att lära mig text. Som när jag provfilmad orkade jag aldrig lära mig replikerna förren kvällen innan, eller på tunnelbanan. Det är sån jag är, tur att jag är så himla bra på att lära mig saker utantill.

Och det här blev ju ett förvirrat inlägg, men klockan är sent och jag är trött. Så puss på er, nu ska jag sova.

Heej. Har precis lämnat Rufus hemma hos Freja, hon ska passa honom medan vi är i Köpenhamn. Kände mig som en mamma som ska lämna ifrån sig sin bebis för första gången, började helt seriöst nästan gråta på vägen därifrån. Men, jag tror att han är i säkra händer.

Annars så har jag ju provfilmat idag, skulle tro att det gick bra eftersom de smsade efter typ två timmar och frågade om jag kunde komma dit ytterligare en gång på måndag. Femte gången gilt.
Har dock ingen aning om vad jag ska göra då, har inte fått någon text eller så… Men vi får väl se vad som händer.

Träffade också Henni helt snabbt på dagen, och höll på att svimma på Hötorget! Den du. Vätskebrist är inte att leka med små vänner. Fast det var inte så jävla dramatiskt… Och ingen kom springandes till min undsätning och skrek “Backa! Ge kvinnan luft!” Det hade varit fint.
Henni var bra i alla fall, hon gav mig kaffe och småkakor, och vatten. Hon är min räddare i nöden, big time.

Och i morgon bitti åker jag alltså till Köpenhamn för att fira min kära farmors 70årsdag.
Så det blir en tågåkardag i morgon, men det är ju rätt mysigt det med.

Nu ska jag duscha och sen så ska det sista packas, och presenter ska slås in, och sånt. Ni vet.

Tingeling

Jag är galet stolt över mig själv. På sex timmar har jag nu lyckats spotta ur mig en nio sidor lång uppsats om våldtäkter som har hängt över mitt huvud sen i februari och som ska vara inlämnad i morgon. Tänk vad jag kan prestera under press! Den blev till och med helt okej bra och jag är tillbaka i tankegången “Nejmen visst fan kan jag få MVG i so! Jag kan få MVG i allt! Jag är bäst!” Igår var det nämligen mer “Jag har nått min topp… Jag är en medelmåtta. Jag kommer inte att kunna höja mig i någonting. Jag kommer att sänka mig. I allt. Jag är sämst” Det svänger ganska fort i detta rödhåriga huvud.

Dessutom mailade Maggie, rollsättaren för Tusen gånger starkare, nu och frågade när jag kunde komma och provfilma igen. Eftersom jag åker till Danmark i övermorgon och inte orkar skjuta upp det till nästa vecka svarade jag glatt att jag kunde i morgon. Kan vara pyttelite vatten över huvudet att tro att jag ska kunna lära mig text tills i morgon… Men det är inte för inte som jag är världens bästa improvisatör och idag har jag självförtroende för hela Luxenburg (Det bor inte så många i Luxenburg, ingen hybris här inte. Jag menar, det är inte som om det skulle räcka till Indien direkt.)

Så… Nu ska jag plugga text.

Åh, nu är jag mycket glad!
Mailade Maggie Widstarnd igår, hon som har hand om rollsättningen till Tusen gånger starkare (och alla andra ungdomsfilmer som någonsin har gjorts i det här landet, känns det som.) eftersom det snart har gått en månad sen jag var där senast, och jag fortfarande inte hade fått något svar. Känns ju liksom dumt att gå och hoppas ifall det är så att de bara har glömt att säga att man inte kom med… Tänkte jag.
Men nu så fick jag svar på det i alla fall, jag ska komma tillbaka på ytterligare en provfilmning, de har bara inte bestämt sig för när än, men antagligen i nästnästa vecka. Det känns ju alldeles superduper!
Såå… Var bara tvungen att berätta det, sitter i skolan och borde alltså kanske återgå till, eh, skolsaker. Inte helt pepp nej nej.
Och imorron är det Valborg, och till skillnad från alla andra är jag inte ledig på Valborg utan måste snällt traska iväg till skolan tidigt tidigt på morgonen. Men men.

Heej… Försöker städa, packa, blogga och lära mig en text till provfilmningen som är om två timmar. Men det går bra alltså… Jag ska ju till landet direkt efter att jag är klar med provfilmandet, där av packandet. Och på landet ska jag skriva både en no och souppstas. Men jag är posetiv där också! Fem dagar är en lååång tid.
Nej men jag är faktiskt jävligt pepp på landet, varför varför varför, tänker ni, jooooo, jag ska börja övningsköra! För så stor är jag förstår ni… Superstor.

Jag vet dock inte riktigt var ifrån det här nya bilintresset kommer… Men spillerill, jag gråter hur som helst bittra tårar över att jag inte bor i USA och alltså inte kommer att få någon bil när jag fyller sexton

Men jag säger bara att om jag bode i USA, eller vi inte hade tönt-artonårs-lagar i Sverige, så skulle jag önska mig den här guldklimpen:

Så fräck så fräck så fräck!!!

Och nu ska jag plugga text… bläää. puss på er

Nej, inte för fem öre! Inbilla er ingenting nu…
Det här är bara jag som visar upp mitt nya skärp! För det är nämligen världens bästa skärp. En dagens skärp-bild alltså… Inget annat. Så det så. Men flätade bruna skärp är grejen. Big time, mitt nya favoritklädesplagg. Innan ni vet ordet av så kommer jag att strutta runt helt naken med bara det om magen, och ni kommer inte ens att höja på ögonbrynen “fan vilket hett skärp” kommer ni att tänka, det är allt. Från indiska är det förästen, för er som känner att ni nu bara måste springa iväg och bli lika lyckliga som jag…

Och nu ska jag plugga text… Jag hatar att plugga text -.- Men provfilmning på fredag och nu verkar det vara himla viktigt att man kan texten. Och jag vill ju faktiskt ha den här rollen… Så det är helt enkelt bara att bita i det sure äpplet.

Tjingeling

Tjingeling! Har precis kommit hem från provspelningen. Det var sjukt kul! Regisören hade en sån underbar energi att man liksom bara var tvungen att dras med. Och nu så vill jag ju verkligen verkligen ha den här rollen (när jag gick dit var det mest bara “aja men det här är väl lite bra, att visa upp sig… äsch film, det är ju inte min grej inte) bara för att det vore så fantastikst att få jobba med honom! Jag menar, en människa med sån energi kan omöjligt göra en töntig tonårsfilm. Den människan kommer att göra en tuff tonårsfilm. Sådeså.

Ja sen så passade jag ju barn med Henni i går också! Det var också himla kul. Speciellt som det ju var melodifestival… Och jag som har varit helt ointresserad av melodifestivalen fann mig själv helt plötsligt sitta och skirika (tillsammans med Hennis åttaåriga lillasyster) om att stämma svt och att svenska folket var dumma i huvudet.. och så vidare. x)

Jag måste faktiskt erkänna att jag till och med röstade, för jag säger bara, även om låten kanske inte var mycket att hänga i julgranen så var outfiten i högsta grad något att klä in precis hela julgranen med;

Jag vill också ha en guldig glitter overall!!

God morgon små vänner.
Har precis vaknat och sitter och saggar i pyjamas, men det är ju också bland det bästa som finns… Om sissådär två och en halv timme så ska jag åka till östermalm och städa hos min mormor. Sen så ska jag träffa Henni och sen så blir det barnpassning för hela slanten! Tillsammans med Henni alltså. Ingen ensam banpassning inte. Så kvällen blir alltså finaste Henni, Hennis stört söta småsystrar och melodifestivalen >.^ Kan det bli bätter? Neeeej det kan det inte.
Dessutom får vi ju pengar för mödan och jag är så pank för tillfället att ni inte ska bli förvånade om jag plötsligt skulle komma på att det är en sjukt bra idé att sälja min lever eller njure eller nått… Ärligt, hur mycket får man för en njure?
Nä, men jag har i alla fall två sommarjobb på g (det ena skulle kunna bli ett helgjobb och det vore bäst) Men för tillfället så är jag arbetslös och fattig.
Juste, apropå arbeten, eller nått, så ska jag provfilma i morgon. För Tusen gånger starkare. Det skulle ju sitta himla fint, med lite filmjobb.. Tror för visso inte att jag kommer att få den, film har aldrig riktigt varit min grej, översatt: jag tycker helt enkelt att det är sjuuukt svårt. Men att försöka skadar ju inte.
Därför borde jag sätta mig och plugga manus nu… Har fått två scener som jag ska kunna. Inte särskillt vsåra dock, så det kirrar jag nu på fömiddagen.

Åhh jag känner mig alltid så förvirrad och frustrerad efter provspelningar! Vore najs att få känna sig lugn och nöjd någon gång, men neeej neeej… Men får väl lära mig att leva med det, om man tittar på mina framtidsutsikter så är det ju nämligen så här resten av mitt liv kommer att se ut nu x)

Men jag tror ändå att det gick helt okej bra… Har dock bestämt mig för att inte hoppas över huvud taget, det ända som är värre än att få ett Nej är ju att få ett Nej som man trodde skulle bli ett Ja.
Men det var i alla fall sjuk kul, men svårt! Teater handlar ju för mig om publikkontakt, kroppspråk, ansiktsuttryck, självklart är replikerna också en del av det hela, men bara en del. Här måste man ju göra om kroppsspråket och ansiktsuttrycken så att de ska höras i rösten istället…. Bara spela genom ord, men samtidigt få det att bli något annat än just bara ord.. Ja en riktigt utmaning, men otroligt roligt och om inte annat än riktigt bra erfarenhet.

Men man kan ju i alla fall inte säga annat än att det är ett kul hus… >.^

Ojojoj är hemma och är lite smånervös här. Ska nämligen iväg och provspela på radiohuset. Hade nämligen ett meddelande på min telefonsvarare av en viss Marie som sa att hon “hade försökt få tar i mitt nummer jättelänge” och “absolut ville att jag skulle komma och provspela för den här radioteaterpjäsen” Blev ju helt klart charmad!

I alla fall så lyckades hon få tag i mig i dag när jag var i skolan och ville att jag skulle komma dit vid fyra, och jag är väl inte den som inte kan hantera korta varsel inte! Så hon frågade om hon kunde maila manuset till mig? Självklart sa jag utan att riktigt tänka på att jag inte hade någon dator för tillfället… Och här ska Gud ha stort tack för att han uppfann gmail! Jag flirtade till mig en av lärarnas datorer och efter att ha okuperat lärarrummet i sissådär en kvart hade jag 72 sidor manus i min hand. Har faktiskt till och med hunnit läsa de secener jag skulle läsa, men ska göra det lite mer engagerat innan jag kommer dit…

Pjäsen handlar om Lolita (rollen jag ska provspela för) som har ett förhållande med sin låtsaspappa. Japp tonåringar som ligger med äldre män, det är vad jag duger till! (det var ju typ det min roll på Dramaten gick ut på också >.^)
Men jag är jävligt pepp och manuset var jätte bra, så önska mig lycka till!