Jag såg precis vårens allra första luftballong och igår behövde man inte ens ha på sig sin kofta. Det blir visst sommar i år också.

förresten så ber jag om ursäkt för den keffa uppdateringen, jag förstår att ni måste vara i upplösningstillstånd.
Men jag skyller på den hemskt fina långhelgen, jag har helt enkelt haft mycket bättre saker för mig. Som att gosa och sova och äta pizza och sitta i parker lyssna på regnet på balkonger. Och sånt där, som man inte har tid med annars. Som måste hinnas med någon gång. Även om det innebär bortprioritering av matte b.
Fast jag tror ändå att det är viktigare att ligga i en säng en hel dag och säga att man ska gå upp snart, om ett tag… Men man ligger där till halv fem, eftersom det inte riktigt är någon vits med att lämna den där sängen. Eftersom allt man behöver finns ju liksom ändå precis där.

Och plugga kan jag hur som helst göra i morgon.

Annars så har jag fått jobb! Hela långa juni kommer att spenderas på förskolan Spårvagnen. Känns alldeles eminent faktiskt. Miljoner gånger bättre än ett tråkigt sitta-inne-jobb.

Nu ska jag tröstäta. Puss på er.

Jag känner mig lite som en hundraårig tant som blivit bortglömd av äldrevården och nu sitter ensam i sin våning och inte kan ta sig ut… Min lägenhet är på tok för stor när man inte har någon annan i den.
Jag har redan gjort alla de roliga ensamsakerna, som att gå runt naken. Jag har även gjort de tråkiga ensamsakerna, som att diska. Nu har jag alltså slut på ensamsaker.
Fast sicken tur för mig att Max kommer hit snart då. Alltså har jag egentligen ingenting alls att klaga på… Händer inte ofta inte, som igår när jag som svar på Assars vardagliga “hur är det med dig?” svarade “Jag vet inte, känner mig lite konstig… Allt är så bra.” Sorglig tjej alltså.

Annars så hade jag en prima valborg, dock utan eldar och vi-sitter-ute-i-regent-och-fryser-för-det-ska-man-göra-på-valborg. Kändes moget. Istället spenderades kvällen hemma hos Frida i Älvsjö (en annan av dessa förorter som inte alls ligger långt bort och hela min världsbild bara faller i bitar.) med himla fint folk.

Och nu så ska jag äta många mackor med skinka och senap eftersom jag inte orkar laga mat.

Puss

Jag har för första gången i hela mitt liv införskaffat något på Gina Tricot

Men den kostade bara 99 riksdaler, och mycket mer än så tillåter inte min ekonomi för tillfället.

Annars så sitter jag nu med käre Max och inhalerar pasta med pesto, mycket snart ska vi sätta på oss våra skodon och bege oss till slussen för att möta upp lika kära Julia. Sen ska vi åka en buss med tre siffror tills vi kommer ut i storskogen. Ett riktigt litet äventyr.

På återseende.

Hej vänner. Idag är det söndag, och ute är det sol. Egentligen borde man kanske hitta sig någon som har lust att gå ut och titta på våren med än… Eller så borde man sätta sig och plugga. Men tänk va att istället gör jag ingenting. Det har ju ändå varit helgens tema, så varför ge upp nu.

Såhär söt och ögonfranslös var jag igår

Det fick dock bara Baba, Assar och Mathilda njuta av eftersom vi valde att skjuta upp planerandet precis hela kvällen. Tillslut var klockan sent, Mathilda och Baba gick och la sig och jag och Assar orkade inte resa oss ur soffan och valde Snuten i Hollywood framför umgänge med andra människor. En liten preview till medelåldern. Men det var kanske skönt. För vi kan minsann ha roligt utan andra människor! Vi kan bygga kojor och härma Eddie Murphy när han skrattar.

I fredags åt jag först hemskt mycket pizza med Freja, gick en liten promenad, insåg att jag inte hade någonstans att ta vägen och fattade det mycket mogna beslutet att bege mig hem. Kom hem, tyckte lite lagom synd om mig själv för att jag var så ensam. Fast sen kom André och tittade på film med mig, så då blev jag glad igen.

Fast hörni! Provfilmat har jag ju faktiskt hunnit göra den här helgen också, så helt okonstruktiv har jag faktiskt inte varit.

Dessutom får man vara okonstruktiv om man vill. Nu ska jag äta mat och duscha i väntan på att Max ska bestämma att han är utvilad. Kanske slänger jag ihop en liten teateranalys också (kul där Allis…)

Hej svej

Jag sitter ensam i mörkret i mitt kök och lyssnar på moon river. Som en lite för alternativ skräckfilm.
Mina grannar har inte släckt sina lampor… Och jag funderar lite på att vara vansinnigt o-pk och tända i mitt rum. Eller så sminkar jag mig bara i mörkret, det är ju ett äventyr i sig liksom.

Om ett tag så ska jag möta Max och Mathilda och traska hem till Moa (hej jag heter Allis och jag har bara kompisar som börjar på M). Det blir nog bra.

Nu ska jag låtsas att jag inte alls är mörkrädd och försöka ta mig igenom våran på tok för stora lägenhet med på tok för knarrigt golv.

Hej svej.

Här sitter jag och dricker kaffe i min kräkfärgade morgonrock och förstår inte riktigt hur klockan har lyckats bli kvart i fem. Vad hände? Fast det är okej, för världen tror att det är vår så solen skiner ändå. Och vet ni vad? Jo när jag var ute med Rufus för sissådär två timmar sedan så hade de sopat trottoaren, den var alldeles torr och slät och man halkade inte alls. Och jag tänkte “Tänk va! Den smälter i år också. Det kunde man inte tro.”

Igår var allting mycket bra förresten. Kvällen började med förträfflig middag hemma hos Karin (jajamensan det var jag som lagade maten) med fint folk och ljus och grejer.

När klockan blev tio över nio så satte jag, Alba, Max och Oskar på oss våra skor och begav oss till Tallkrogen. En plats i universum som jag aldrig besökt förut, varit övertygad om låg på pendeltågsavstånd och blev alldeles lyrisk när jag insåg att det bara tog 11 minuter från Skansktull. Jag måste vidga min världsbild.

I alla fall så var det så att Natasja hade bakat hundra cupcakes och bjöd på cocktailparty av bästa slag. Lite tråkigt bara att min mage inte tillåter mig att äta några cupcakes… Nästan ännu tråkigare att jag framåt småtimmarna valda att ignorera detta. Stackars magen, förlåt. Eller alltså, det var ju jag som blev lidande så det går väl på ett ut. Och det var dessutom fanimig nästan värt det.

Slutligen hade alla åkt sin väg utom jag, Natsasja, André, Malin och Max och det blev sovdags. Sovandet gick dock sådär, och jag är trött.

Och nu är klockan fem över fem och jag ska klä på mig och ta en promenix med Oskar och hunden.

På återseende

Hejsan svejsan vänner!

Först så ber jag om ursäkt för den dåliga uppdateringen, jag förstår att ni alla måste vara alldeles förkrossade. Men ni förstår att det har varit långhelg och jag har varit på landsbygden (även kallat Oskars land.) med finfint folk (även kallade Mathilda, Baba, Oskar, André, Assar, Klara, Alba och Max. Och hunden, men han räknas kanske inte som folk.) och som vi alla vet finns det ju inga datorer på landsbygden. Men vansinnigt mysigt var det.

Och idag har jag varit i skolan och undrat lite varför man helt plötsligt ska ha vanliga lektioner, jävligt onödigt känns det. Trött blir man också.

Så jag sitter hemma och tittar på extremt dålig teve och äter mangosorbet. Fest på den.

Och nu ska jag laga mat.

Att jag går och lägger mig på tok för sent är för visso mitt (och lite kollektivtrafikens) fel. Jag kan leva med det. Men att jag vaknar av mig själv klockan nio? Vad är grejen med det? Taskigt är vad det är.

Men det var en prima kväll igår. Den hade kunnat innehålla lite mindre resande och lite mindre pingis, men annars är jag nöjd.

Nu har jag legat vaken i min säng i tre timmar och jag kanske borde pallra mig upp. Äta frukost. Kanske till och med spåra och gå ut, det är ju sol och grejer.

Vi hade inga chips hemma, så den planen funkade inte.

Istället ska jag möta Oskar om ett tag och sen bege mig hem till Frida. Kanske ses vi där, kanske gör vi det inte. Er som jag inte kommer att träffa önskar jag i alla fall en förträfflig lördag.

Vi gillar blogginlägg med alldeles för få ord som egentligen bara är en täckmantel för att få ladda upp lite för stora photo booth-bilder sig själv. Ja det gör vi.

Hej då.

Det är lov. Jag har inte så mycket mer än så att säga.

Idag har jag varit hemma, ätit och tittat på 12 vänneravsnitt. Jag gillar såna dagar.
Igår var jag däremot superproduktiv och hann med både finaste Hannahs artonårsmiddag och kalas hemma hos April.

Nu försöker jag komma fram till om jag ska stanna hemma och äta chips eller släpa mig ut på äventyr ikväll… Det lutar ganska starkt åt chipsen. Men vi får väl se.

I morgon åker Henni tillbaka till London, jag gillar inte.
Alla åker iväg, är det inte London så är det Berlin.

Fast jag åker ju faktiskt jag också, om tre dagar. Och jag kan informera er om att i Budapest är det just prick nu 8°C och sol. Bara så att ni vet alltså.

Vet ni vad som gör den här veckan tusen gånger bättre än alla andra veckor? Förutom att det är veckan innan sportlovet alltså.

Jo Henni är i Sverige!

Jag är så glad så glad så glad! Vintern känns lite mindre kall och mörkret lite mindre mörkt.

Annars så har jag idag valt bort teater och istället helgat vilodagen tillsammans med Oskar och André (och Henni och Max, fast de var bara med och åt frukost, sen valde de bort att lyda det tredje och bästa budet och for sin väg). Film, mat och halvdvala, perfekt söndags-sysselsättning helt enkelt.

Det är så bra att andra människor anstränger sig och släpar med sig sina stora otympliga kameror när jag inte orkar. Så nu kan ni få se hur svår jag var igår! Och inte bara det, ni får också sehur  min vansinnigt snygga kompis Joakim Lang ser ut nu för tiden.

Titta på min spökarm också!

Det var en rolig kväll, absolut. Fast vid halv ett fick jag nog av gungiga båtar och åkte hem till Alba istället, det var bra.

Nu ska jag duscha. Puss

Idag skall Charlies vuxendag firas!

Jag tar chansen och kickar mittbena

Rena rama galenskapen.

Men det slutar inte där mina vänner, för här kör vi med hela paketet; svart transparant klänning! Men den får ni inte se någon bild på eftersom min kamera som känt är död för tillfället.

Jag är så alternativ, jag är så vild, jag är så galen.

Det bästa är ändå min och Tinas dialog innan jag köpte klänningen;

- Det är så tråkigt att man bara köper likadana svarta kläder jämt.
- Jamen verkligen, svart och genomskinligt, svart och spets… Ingen fantasi alls.
- Nä, man borde börja ha BARA färgglada kläder!

Därför är klänningen nu döpt till Det-är-läskigt-med-förändring-klänningen.

Och nu ska jag äta middag innan jag åker iväg. Hoppas att ni får en underbar kväll! Puss

Gårdagskvällen var fin förresten, måste jag ju säga så att inte allting låter helt miserabelt. Den spenderades hemma hos Håkan med prima sällskap. Väldigt mycket tonår. Men det är ju bra, svart och svårt och lite för mycket. Som det ska vara, som det allt som oftast är.

Gud vad jag inte kan formulera mig… Jag ber ödmjukast om ursäkt. Men det är väl en sån dag.

Vid tre så släpade jag i alla fall med mig Max hem till mig. För det är sån jag är, jag drar med mig små oskyldiga pojkar hem mitt i natten.
Fast nej, det är väl snarare så att jag har såna extrema moderskänslor att jag inte låter honom åka själv hem till lidingö. Så han fick sova på min soffa, jag är så snäll. Han sover som en prinsessa ska ni veta, och jag är bara så bra på att marknadsföra mina vänner. Men seriöst, kom och haffa, han kan göra fattiga riddare och pratar franska.

Och nu är jag på hemskt mycket bättre humör och Freja kommer hit snart och det är bra.
Funderar på att skita i att hela min kropp blir upfuckad och baka en kaka med bara massor av gluten och laktos. Det är nästan så att det skulle vara värt gravidmage i ett par dagar.

God morgon vänner!

Idag kör vi heroin chic med en persikofärgad twist

Eller: Jag ska plugga idag och tänker därför inte klä på mig förrän det blir kväll.

Ni får välja själva.

Just nu sitter jag här och äter lunch. Min standardlunch för dagar då jag inte orkar äta låtsasmat, men heller inte är allt för engagerad. Vill ni veta hur man gör? Ja det vill ni!

Man tar lök, helt enkelt den lök man har hemma, idag blev det gul lök och purjolök, och fräser i stekpannan.
Sen har man i olika grönsaker som gör sig bra när de steks (jag tog broccoli) och om man vill och hittar något bra kött (jag hittade en grillad kyckling).
Man steker alltihop och har i en buljongtärning och en sked dijonsenap också. Sen slänger man i redan kokat ris i pannan och häller på soja och så får det gosas ihop.

Det går superfort och ser vansinnigt svårt ut. Dagens husmorstips.

Nu ska jag plugga…

Förlåt för att jag har uppdaterat så dåligt de senaste dagarna.

Men i torsdags så kom jag bara hem och ramlade iprincip ner i sängen och somnade klockan nio. Men det var kul att åka skidor! Faktiskt. Jag hade alldeles glömt hur kul… Och jag ramlade bara en gång!

Så trötta var vi när vi åkte hem i den stora bussen… Bilden är stulen av Tina.

I fredags satt jag först hemma och knåpade på min uppsats (som jag egentligen borde skriva på nu… Men jag tar en paus.) innan jag gick till skolan klockan halv ett och bara hade jumpa. Jag slutade klockan två men stannade kvar i skolan till fyra, separationsångest inför helgen kan hända.
I alla fall så åkte jag och Max och Oskar sen hem till Oskar och sen följde en ganska förvirrad fredagskväll som man kanske egentligen hade klarat sig utan.

Sen så blev det lördag och jag lyckades klämma in hela tre födelsedagsfiranden och uppfann en egen soppa som var så god så att jag dog lite (med tanke på att jag hade kommit på receptet alltså, men jag berättar mer noggrant om det en annan dag.)

Och nu är det söndag och jag sitter här i mitt kök och är trött.
Men jag ska skriva den förbannade uppsatsen, jag ska. Nu. Jag lovar.

Hej svej.

God morgon vänner!

Det är söndag. Nu igen. Men det är rätt okej.

Helgen har varit fin, i fredags firades finaste Julias födelsedag med pompa och ståt. Mycket lyckad kväll. Förutom att jag tyckte att det var en bra idé att sätta båda fötterna bakom huvudet (bara för att jag kan liksom) och André tyckte att det var en bra idé att lyfta upp mig medan jag hade båda fötterna bakom huvudet och sen släppa ner mig… Tack gode gud på mjukt underlag, men min rygg är ändå inte vad den en gång var. Men men, det är väl smällar man får ta om man prompt ska visa sen brist på leder, eller sitt överflöd av leder eller vad det nu är som gör att jag får upp fossingarna i nacken.
Men i alla fall, det var en prima kväll, och jag hade tänkt vara den jobbiga tjejen med kameran, men det misslyckades totalt, så ni får tyvärr inga bilder.

Och igår så var det lördag och jag var så trött att jag inte visste vad… Så det blev först superfrukost med Max och sedan slötittande på vänner fram till niotiden. Då fick jag dock sån panik på mitt hem (som var fullt med pojkar i åldrarna 11 – 14) att jag flydda hem till Moa och spenderade resten av kvällen med henne och Ellie, te och godis. Himla mysigt och precis lagom ansträngande.

Och nu är det alltså söndag och jag funderar lite på om man kanske borde klä på sig, eller om man kanske slipper det på söndagarna.

Jag orkar inte dra hela helgen.
Den har varit värd hur som helst… Och gick väl ungefär ut på följande:

På lördagen firades först Estelles födelsedag (stora gratulationer!) det sjöngs och åt tårta. Sen kom det en bil som körde mig till Haninge där det fanns mycket fint folk och en tunna med mycket varmt vatten som man kunde sitta i precis hela kvällen. Vi dansade, lekte, skrattade och grät. Det var fint. Mycket fint till och med.

Och idag har jag lockat Max hår, för det är såna maskulina aktiviteter vi ägnar oss åt. Sen så har vi bakat lussebullar, Ben, Karin och Alma kom och var med.
När bullarna var klara och inte det minsta brända så begav vi oss till kyrkan där Mathilda hade ljus i håret och var söt som spunnet socker.

Om jag var en sån som orkade dra med mig kameran överallt så skulle ni få se bilder. Men jag är inte en sån.

Och nu ska jag titta på random svensk svårmodig film och sen ska jag sova. Pussar

Alba glömde sina glasögon här igår;

Så nu sitter jag här och vill bara verkligen verkligen ha ett synfel.

Annars så är det väldigt mycket söndag. Nu igen.
Jag vidhåller att det är betydligt fler än bara en söndag i veckan. Det måste vara minst tre.

Gårdagen var rolig i alla fall. Jag hade ju då tänkt vara hemma och äta lussebullar och ha det bra, men så blev det ju inte. Det blir ju sällan så…
Men herregud, lussebullar kan jag ju äta idag istället! För mycket mer avancerade saker än så vet jag inte om jag orkar med.

Första advent är det ju också. Det är bra.

Ja nu var det ju kanske så att allt blev så hemskt stressigt till kvällen, medan vi försökte baka tårta, byta om och laga mat samtidigt glömde jag ju alldeles bort att hala fram kameran… Illa Allis! Mycket illa.

Men misströsta inte, för jag har nämligen stulit en bild av Linnea

Extremt glad var jag tydligen… Och Max såg ut som en skurk från Tintin, notera även att det ser ut som om hans huvud har vuxit ut från min axel.

Men det var en rolig kväll, så det var väl bra att jag såg så glad ut.

Den avslutades även på bästa vis med att Max och Alba följde med mig hem och åt nattamat, det finns ingenting bättre än nattamat. Sen snackade vi skit hela natten och sov slutligen som små barn.

Lördagsmorgonen har också varit av bästa slag. Max lagade eminenta fattiga riddare till mig (Alba lämnade oss åt vårt öde i ottan) och förmiddagen ägnades åt att göra absolut ingenting, som det sig bör om lördagarna helt enkelt.

Och nu har Max åt till Lidingö och jag funderar på om man kanske borde duscha och börja om. Men å andra sidan, man kan ju lika gärna bara sitta stilla och lyssna på julmusik också. För imorgon är det första advent och hela Stockholm har fått på sig sina julkläder. Det är fint, jag går mest bara runt och ler, och hur kan man göra något annat när det är julgranar överallt? Nä, just det.

En annan sak som var rolig igår var när Max träffade Rufus för första gången och utbrast;

“Åh Allis! Kan du inte skaffa en rolig frisyr och ta med honom på äventyr?”

Det är mycket Tintin just nu, uppenbarligen.

Hej svej