Hejsan svejsan!

För tillfället så läser vi barnböcker på röst och rörelsen och eftersom jag inte har något bättre för mig så tänkte jag pressentera er för Kaspers alla dagar. Den har allt en barnbok behöver, ett moln i ett snöre, pastell pastell pastell och ett illa dolt kristet budskap. Vi kör!

En himla fin liten bok är det.

Och nu ska jag lära mig om Monet och fnula ut vad min historiauppstas ska handla om, och försöka skriva klart en teateranalys… Och lite annat sånt där tjafs.

Jag gillar er. Puss.

Etiketter:barn, böcker, bilder, fint

Jag tänkte att man skulle kunna skriva en lista på saker som underlättar tillvaron när allting är såhär kallt och besvärligt. Saker som gör än, eller i alla fall mig, lite gladare. Så att jag ska komma ihåg dem… Jag glömmer så lätt att allting inte alls bara är jobbigt, utan att ganska mycket är rätt så bra.

Så, kanske inte så mycket för er skull som för min

Laga soppor

Så många som möjligt så ofta som möjligt. Idag så lagade jag till exempel den här supertomatsoppan, dock la jag till solrosfrön, koriander, basilika och lite kanel (när jag blir en misslyckad skådespelare med ett matlagningsprogram på tv400 och folk frågar  hur jag gör det, så kommer svaret alltid att vara kanel, jag har det i allt.) sen bjuder du någon som du tycker om också så blir det ännu bättre.

Läs böcker som får dig att tänka på något annat.

För tillfället läser jag den här;

Fågeln som vrider upp världen  av Haruki Murakami (samma författar som skrev Norwegian wood). Jag började egentligen att läsa den i Egypten men valde istället att läsa om Norwegian wood (vilka förhoppningar ni får nu va?), i alla fall asocierar jag nu hela känslan i boken med Egypten, och värmen och det är allmänt bra.

Temafester.

Jag behöver väl inte säga så mycket mer? Förutom att ge en eloge till Oskar, Lovi och Ester som firar sina födelsedagar på lördag med det eminenta temat ist, alltså ord som slutar på ist. Fiffigt där! Jag är just nu i full färd med att försöka övertala någon att klä ut sig till Allis Lindqvist men det går sådär…

Res bort.

Idag är det prick en månad till Budapest (en stad som enligt myten ser ut ungefär såhär)! Jag är taggad till tusen, mer än tusen till och med. Men om man nu inte har råd eller tid att åka till Budapest, eller Berlin eller London eller Paris… så kan man ju alltid bara åka till Värmdö eller så, då behöver du bara ett sl kort! Att det inte är särskilt kul på Värmdö spelar inte så stor roll. Hagaparken kan man åka till också! Det är långt bort, och fint med snön dessutom.

Lyssna på Kings of convenience.

Bara för att de är lite som gjorda för februaridagar när man inte riktigt orkar vara med.

Tänk inte så jävla mycket.

Jag vet att det låter klyschigt och så, men ärligt talat, kan vi inte bara försöka leva i nuet? Det räcker väl med att tänka på att man har hemskt fina vänner och att flytande honung är godare än sån där som man måste gräva i. Allt annat löser sig ju så småningom, det är ingen vits att stressa upp sig! Det är så mycket smidigare att skratta sig igenom vintern, ellerhur? Jag tror dessutom att den kommer att gå över fortare då.

Sov.

Här ligger vi minsann i sängen klockan nio! (Och så håller vi tummarna för att ingen orkar kolla när det här inlägget är publicerat…) Jag lovar att man blir lyckligare. Och klokare, jag kommer aldrig på så många smarta saker som när jag sover.

Lär dig vicka på alla tår var och en för sig.

Japp, jag kan vicka på storton, tån bredvid stortån och lilltån, utan att några andra tår rör på sig.
Jag har visst ett liv…

Till sist hade jag tänkt säga: Fall i kärlek -

- men sen kom jag på att det är ju så himla läskigt så det vet jag inte om jag ska uppmuntra er till. Men det är ju fint också, så om ni nu är riktigt modiga så känns det ju som ett riktigt vilt sätt att lysa upp vintern på…
Jag tror att det vore bra om man var riktigt modig.

Jag ska sova nu. God natt.

Etiketter:böcker, bilder, kalas, kärlek, livet, mat, musik, recept, vinter

Kom hem från skolan för sisådär en timme sedan (21:00). Vi hade ju som sagt öppet hus.

Det var så roligt så! Och jag kände mig så stor… Och duktig. Jag vet inte riktigt, men helt plötsligt var jag bara sådär oerhört stolt över mig själv, det var fint, det var en fin känsla.
Och nej, det här kommer inte att urarta i ett känslomässigt inferno (mycket fräckt ord som vid närmare eftertanke kanske inte passade in sådär helt klockrent… Men det går om man vill.), sån tur har ni minsann inte. Inte idag.

Men det var roligt, intensivt, mycket folk, lite luft. Jag är mycket mycket trött.

Och därför orkar jag inte formulera ordentliga meningar. Ni får leva med det.

Nu ska jag duscha. Sen ska jag läsa ut Breakfast at Tiffany’. Sådeså.

Hej svej

(Ni kan klicka på bilden om ni vill. Puss)

Etiketter:böcker, fint, Södra Latin, skola

Och idag så fyller Mumin 65!

Grattis grattis

Etiketter:böcker, Födelsedag, mumintroll, sagor

Idag har jag köpt en liten bok, en liten röd bok.

Maos lilla röda.

Jag och Thorgny satt på Tjärlek och pratade om att det var tråkigt att man inte hade den i sin ägo, att det var en sån bok som man borde ha sin ägo.

När vi ska gå står Thorgny och tittar igenom bokhyllan (Detta ärnämligen inte bara ett mycket charmigt fik, utan säljer även böcker, eller de har en hemskt stor bokhylla full med böcker. Jag frågade den oerhört härligt sarkastiske och makalöst charmiga mannen som äger Tjärlek hur vida han sålde dessa böcker eller inte och han svarade “Ja det beror väl på vilken bok det är.” Den mannen är inte helt bra på att tjäna pengar… Och det är naturligtvis därför vi älskar Tjärlek. Vi älskar även Tjärlek för att deras brandvarnare ligger isärplockad på ett bord och nödutgången är ett fönster. Men det är ett sidospår. Mig älskar ni för övrigt för att jag skriver så fruktansvärt långa parenteser som gör att ni glömmer bort vad inlägget egentligen handlade om.) och hittar just denna lilla röda bok. “När man talar om trollen!” utbrister jag och köper den för trettio riksdaler.

“Vi bör stödja allt som fienden motsätter sig och motsätta oss allt som fienden stödjer.”

“Vad vi behöver är en entusiastisk men lugn sinnesstämning och intensivt men välordnat arbete”

“Vad kritik angår, företa den i god tid, gör inte till vana att kritisera endast efter händelsen”

“En kommunist bör vara vidsynt, ståndaktig och aktiv, betrakta revolutionens intressen som sitt liv och underordna sina personliga intressen dem som hör revolutionen till. Han bör alltid och allestädes hålla fast vid principer och för outtröttlig kamp mot alla felaktiga idéer och handlingar, i syfte att befästa partiets kollektiva liv och stärka banden mellan partiet och massorna. Han bör bry sig mer om partiet och massorna än om någon privatperson och mer om andra än om sig själv. Endast då kan han anses vara en kommunist.”

Värd kille.

Nu ska jag baka paj.

Etiketter:böcker, café Tjärlek, citat, Fika, politik, Thorgny

Idag lånade jag en bok i biblioteket (det heter bibliotek och inte biblotek. Det är sånt man lär sig med tiden) Andy Warhols filosofi (Från A till B och tillbaka igen), den lånade jag på skolans bibliotek. Bibliotikarien som är en ganska grå herre tittade på boken och sa “Åh, den där lånar alla och skriver om. Det är alltid minst sju utlånade.” “Jaha, vad bra.” sa jag, och log. Fast egentligen tänkte jag att varför ska man låna en bok för att skriva om den? Ska man inte låna den för att läsa om den, boken har ju redan blivit skriven. Jag tänkte inte på att jag var i en skola, på ett skolbibliotek, och där lånas bara böcker för att folk ska kunna skriva om dem. Jag tänkte bara på att Andy Warhol, min idol hela dagen, hade skrivit en bok som jag skulle läsa.

Fast nu skriver jag om den ändå. Men det är inte samma sak, för jag har bara läst fyra sidor.

På en av de fyra sidorna säger Warhol “Jag önskar att jag kunde uppfinna något sådant som blåjeans. Någonting som man blir ihågkommen för. Något stort”
Och jag tänkte att om du var här nu Andy, då skulle du vara så liten så liten och jag skulle lägga ditt huvud i mitt knä och stryka ditt hår och ge dig choklad och så skulle jag säga “Andy min vän, du kommer att bli ihågkommen, för någonting otroligt stort. Någonting så stort att det knappt får plats i mitt huvud, och det kommer att vara så stort eftersom det egentligen är så hemskt litet. Förstår du det Andy? För att du är så stor men ändå så liten. Och du kommer att få en helt egen film också, en film som handlar om dig. Och jag tittar alltid på den filmen när jag är lite ledsen och folk tycker att det är konstigt ‘Varför tittar du på en så hemsk film när du är ledsen?’ säger de. Och jag förstår inte varför det är konstigt… För varför ska man se en film med bara glada människor när man är ledsen, då blir man ju bara avundsjuk, ellerhur? Och avund och olycka är den allra värsta kombinationen.”

Så skulle jag säga till honom, fast han skulle inte säga någonting. Han skulle bara äta choklad och titta i taket.

Och kanske skulle jag då berätta för honom om fiskarna.
“Och vet du vad Andy” skulle jag säga “att det finns fiskar i havet som lever i par hela livet, två och två, de är aldrig otrogna och simmar alltid intill varandra. När en i paret dör, så dör den andra också. De kan inte leva utan varandra. Fast Andy, den historien gör mig ledsen. För även om jag är glad över att det finns så stor kärlek i världen, så gör det mig ledsen att den bara finns hos fiskarna i korallreven. Och inte hos oss, människorna på trottoarerna. Därför tänker jag inte så ofta på fiskarna. Jag har ingen lust att vara ledsen.”

Efter det skulle nog Andy Warhol gå hem. Men han skulle i alla fall ha fått choklad, och jag skulle ha haft Warhols huvud i mitt knä.

Etiketter:Andy Warhol, böcker, depp, fint, ord

Det är en väldigt fin bok det där. Kanske för att det känns som om varje ord hade kunnat vara skrivet av mig, som om det var en historia om mitt liv. Förrutom att jag inte är japan förstås.
Men ni borde läsa den (för antagligen är jag en så pass ordinärsextonåring att den handlar om era liv också) det är en liten bok om kärlek, om att vänta, om att inte riktigt förstå och om att leva ändå, lite i taget liksom.
Det är svårt att förklara, men det är en sån där bok som slår än i magen, men utan att det gör ont, den är så mjuk och smygande och nästan enkelt, men samtidigt exakt. Ja, ni får kanske helt enkelt ta och läsa boken. Norwegian wood av Haruki Murakami.

“Naoko tog upp vänsterhanden ur fickan och fattade tag i min hand. ‘Men du klarar di, du har inget att oroa dig för. Även om du skulle springa runt här mitt i kolsvarta natten skulle du aldrig falla ner i brunnen. Och så länge jag håller mig intill dig, kommer inte jag heller att göra det.’”

“Min skjorta blev först fuktig och sedan genomvåt av hennes tårar och heta andedräkt. Snart började hennes fingrar att röra sig över min rygg som om de letade efter någonting, någonting viktigt som alltid hade funnits där”

Ja, läs den.

Och i morgon är det alltså måndag igen. Fast jag tycker inte att det är sådär jättejobbigt, jag är ju nämligen en sån där tönt som tycker om sitt jobb. Och i morgon har jag till och med en replik, och det är ju gött.

Etiketter:böcker, citat, fint, jobb, sagor

Ni som har känt mig riktigt länge, närmare bestämt minst två år, kanske minns att jag sommaren 2007 läste Jack?
Fast… läste är en ganska grov underdrift, jag bodde i den där förbannade boken. Jag tog mitt pick och pack och klev in mellan sidorna och där stannade jag. Jag var så fixerad av den att jag till exempel grät hysteriskt när Jack började med tjack, och Oskar var tvungen att försöka trösta mig med att det faktiskt går bra för många tjackpundare… En lam tröst. Och när Harald dog av att gå upp för en neråtrulltrappa så var jag helt säker på att någon i min närhet skulle gå samma öde till mötes.
Ja ni förstår.

I alla fall, nu, två år senare så läser jag om den där boken.
Två år en ganska lång tid, eller, det är väldigt lång tid mellan 14 och 16.
Det har hänt väldigt mycket sen jag var fjorton år (och tack gode Gud för det!) jag har lite snyggare kläder, jag vet lite mer om saker och ting, eller jag vet väldigt mycket mer om saker och ting… Och någonstans, medan all denna visdom flyttade in i mig så flyttade jag ut ur den där boken.

Och nu läser jag alltså om den och fascineras över hur samma historia kan te sig så extremt annorlunda nu efter två år. För jag tycker ju fortfarande väldigt mycket om boken (även om fixeringen, som tur är, inte är den samma) men jag ser helt andra saker. Undertexten är en annan.
Jag antar att jag är lite mindre naiv, romantikern har krympt en aning, och jag tycker att den är så himla sorglig. Rolig och fin såklart också, men väldigt sorglig.
Kanske förstår jag mer, kanske handlar det om erfarenhet. Spännande är det i alla fall, att inse att man faktiskt förändras, spännande och så jävla skönt.

Etiketter:böcker, droger, nostalgi, sommar, tänk, tid, tonår

Så idag är det min födelsedag. Idag är jag sexton stora år…

Och titta vad jag fick av min käre far

En sprillans iphone va. Nej, det är inte bara en sprillans iphone, det är en sprillans iphone med det sjukt vittsiga namnet Fånen. Hur kul är inte jag?

Av min fina mamma fick jag ett heldags spa-besök, med ansiktsbehandlingar och annat spex! Det var dock lite svårt att fota.

Av min lillebror fick jag en supercool prinsess-dusch-kräm och av min andra lillebror en mycket hintig hårspray (jag lånar nämligen alltid hans…)

Av min mormor skulle jag ha fått ett presentkort, men istället fick jag 300 riksdaler i kontanter, inte helt fel. Jag fick även en mycket fin tvål.

Av min gudfar fick jag 500 pengar på HM som jag tänkte förvandla till en ny bikini… Och av min gudmor fick jag ett mycket fint halsband.

Och till sist så fick jag tre böcker av min farmor; Om Gud, Om Jesus och Bryta om.

Har en känlsa av att det allmäna budskapet (dusch-krämen, tvålen och spabesöket) är att jag är sjukt smutsig. Men inte mig emot…

Det har i alla fall varit en fin födelsedag och nu så ska mamma, jag, gudfar och gudmor titta på Prodject Runway, för det är det bästa.

Etiketter:böcker, familj, Födelsedag, hélène, Love, Malte, mamma, mats, pappa, presenter

Halloj

Om ni undrar varför jag inte bloggade igår så ligger det till på det viset att jag håller på och gör om i  mitt rum. Så igår rensade jag och Freja bland alla mina saker (jag har av någon anledning en jäääävla massa saker) Vi slängde saker i svarta sopsäckar och sparade saker i banankartonger. När vi var klara hade vi fyllt fem proppfulla sopsäckar med saker som skall slängas, fem banankartonger med saker som ska sparas, där var det då framförallt böcker… Två sopsäckar med kläder som ska sparas, och en sopsäck med kläder som skall skänkas bort. Jag har inga saker kvar! Och jag säger er kamrater att det är stööööört skönt ^^ Jag suger annars på att slänga saker… Och det är ju därför jag har haft så otroligt mycket skit. Men nu är det borta och dagen skall ägnas åt klinisk städning. Har ju haft fyra bajsande och kissande valpar i mitt rum de senaste nio veckorna, så nu ska det fanimig skrubbas!

Sen så kommer Henni hit ikväll och äter middag med mig. Alla hjärtans dag måste ensamma singlar hålla ihop!

Och nu ska jag duscha, pussåhej

Etiketter:böcker, Freja, Henni, saker, slänga, städa