Idag har jag städat och bakat. Så wild är jag.
Jag saknar sommaren, som alltid när det inte kommer snö utan isregn från himmelen. Som alltid när det är mörkt när man går upp och mörkt när man går och lägger sig.
Jag saknar bara ben.
Jag saknar känslan av solen som målar fräknar i ens nacke.
Jag saknar att bara kunna gå ut genom dörren, vilken tid på dygnet som helst, sätta sig på närmaste gräsplätt och göra sig en liten fest.
Jag saknar till och med att vara tvungen att dra ner alla gardiner för att det ska bli mörkt och knyta blöta handdukar runt huvudet så att det ska bli i alla fall lite svalare.
Jag saknar att vandra hem på trottoarerna samtidigt som solen går upp.
Men, om ett halvår är vi där igen. Och då kommer vi hur som helst att sakna de kalla decemberkvällarna så att vi kan dö. Det är tjivigt att vara människa, aldrig någonsin är man riktigt nöjd.
Möjligen en liten smula relaterat:
Inlägg (RSS)
Jag ska inte vara självgod, men jag trodde först att det var jag på den första bilden… :O För visst är det inte jag?
Hahahaa, det måste vara det!
WIIIE! DUUUU Vi ses snart juuu! 
:) Såå glad! pusss