Jag förstår inte varför jag inte är trött. Jag har ju knappt sovit över huvud taget på hela lovet… Antagligen är det min kropp som insett att det inte är någon vits att hoppas, den kommer inte att få sova ändå.
Och i morgon är det måndag. Om det inte var för att vi bara har teater den här veckan så skulle jag antagligen ha lagt mig och dött någonstans.
Men nu tänker jag att det nog ska lösa sig… Det enda som gör mig lite ledsen är att det är vinter i det här landet. Jag tyckte mer om tillvaron när det var vår.
Mitt hår ter sig så hemskt mycket bättre i solsken.
Möjligen en liten smula relaterat:
Inlägg (RSS)